Kristianstadsregn

I en debattartikel till Kristianstadsbladet försöker jag belysa nyttan av avbördningsförmågan från ca 20-talet dämmen i Vramsån, som minskar trycket mot invallningen runt Kristianstad. Kristianstad är, i förhållande till havsnivån, Sveriges lägst belägna tätort. Mer än halva arealen ligger under havsnivån, och lägsta punkten (delar av E22) ligger 2.4 meter under den nivån. Man håller på att invalla hela orten, vilket kommer att ta mycket lång tid och kosta flera miljarder. Den först byggda delen, en sträckning på 1400 m, vilar inte på berggrund utan ligger på gammal sjöbotten. Den sjunker 2 cm årligen och har glidit 42 cm i sida. Att lägga på nytt naturmaterial skulle få den att sjunka allt snabbare.

När MSB gjorde sin översvämningskartering i Helge å var en av beräkningsparametrarna avbördningsförmågan från sjutton dämmen i Vramsån. Länsstyrelsen ignorerar detta och i projektplanen ”Förbättrad ekologisk status i Vramsån”, som presenteras året efter karteringen heter det i första punkten ”Avlägsna dämmen”.

Kristianstad med sitt lågläge och Vramsån med sina många strömfallsfastigheter är kanske unika på sitt sätt. Jag är övertygad om att det finns flera vattendrag i landet där en utrivning av dämmen kommer att få så svåra konsekvenser att det överhuvudtaget inte är genomförbart. Trots det tvingas många av dessa fastigheters ägare att söka tillstånd i halvmiljonskronors klassen, där Lst. istället enkelt skulle kunna konstatera de svåra följderna av ev. utrivning

I stället presenterar man rena lögnerna i förelägganden som t.ex. i mitt fall, där man påstår att ingen ål, på grund av kraftverken, kan ta sig levande från källsjöarna till havet. Detta uttalande görs efter att Lst själva gjort en utredning i Kävlingeån som pekar på att kraftverk liknande de i Vramsån inte hade någon som helst dödlighet på ål. Samma resultat visade en utredning i danska Gudenå.

Det är svagt av en statlig myndighet att genom lögner ”plantera bevis” för att fördyra för privatpersoner att söka tillstånd. Det är också svagt att sätta människoliv på spel genom att ignorera och förringa annan myndighets (MSB) omfattande undersökning. Nedan följer debattinlägget:

Kommunal vetorätt

Under den senaste tiden har denna debattsida haft flera inlägg om den kommunala vetorätten i fråga om vindkraftsanläggningar.

Jag skulle vilja se vetorätten ur ett annat perspektiv, nämligen då det gäller tätorten Kristianstads säkerhetstänk beträffande översvämningsrisker. Under ca 100 dagar sedan juli månad, fick Kristianstadsslätten omkring 500 mm regn, eller 2,5 ggr mer än normalt. Till en början fylldes den låga grundvattennivån på. När den normaliserats, steg vattnet kraftigt i vattendragen. I Helge å steg på kort tid nivån med nästan 1,5 meter. Vid högvattnet rådde nordlig till västlig vind. Vramsåns tjugotal dämmen bromsade upp högvattnet och fick det att stiga upp på översilningsängar och våtmarker.

Om det vid tillfället istället rått sydostlig storm och Vramsån saknat dämmen hade havsvatten pressats in i Helgeåns utlopp samtidigt som nederbörden från Linderöds- och Nävlingeåsarna forsat ut i Helgeå och tillsammans med havsvattnet bildat en propp, som ytterligare höjt vattennivån vid Kristianstad.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram en ”Översvämningskartering utmed Helge å”(2013-12-16). Flödesberäkningarna har utförts av SMHI. I slutet av detta århundrade beräknas vattennivån vid den skånska ostkusten att ha stigit med ca 1 m. I beräkningsgrunderna vid karteringen ingår i Vramsån sjutton dämmens avbördningsförmåga vid höga och mycket höga flöden. Vid utrivning av dämmen kommer beräkningsgrunderna att rubbas, och den framtagna hotbilden mot Kristianstad att förändras.

MSB; s kartering kan knappast vara okänd för Länsstyrelsen. Ändå ignoreras den året efter i deras projektplan ”Förbättrad ekologisk status i Vramsån”. Viktigast i den tycks vara att ”Avlägsna dämmen”, utan att tala om nyttan med ingreppen. Man använder det vaga begreppet ”förvänta sig”, som ger intryck att det rör sig om försöksverksamhet snarare än att det bygger på välgrundad vetenskap. Man är däremot övertygad om att ingreppen årligen skall ge 5 000 – 10 000 fiskedygn längs Vramsån.

En ledande person inom det pågående invallningsarbetet runt Kristianstad uttalade sig 2015 om den svagaste delen av vallsystemet, som sjunker 2 cm om året. Den vilar på sjöbotten och ytterligare påbyggnad med tungt material skulle få den att sjunka ännu mer. Ett brott i denna instabila del skulle leda till att 60 % av tätorten skulle läggas under vatten. E 22, som på vissa delar ligger 2,4 m under havsnivån, skulle på långa sträckor ligga under vatten. Räddningstjänsten, nedre delen av sjukhuset och reningsverket skulle dränkas. Sannolikt skulle vallbrottet kräva flera dödsoffer.

Bäst möjliga teknik, för att ge nuvarande och kommande generationers Kristianstadsbor den tryggaste livsmiljön, är att låta dämmen vara kvar och med sin avbördningsförmåga minska trycket mot vallarna. Kommer Kristianstads politiker att använda sin vetorätt för att förhindra utrivning av de avbördande dämmena?

Gunnar Olsson, Ugerups Mölla.

Advertisements
Standard

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.