Vattenplanen hotar tusentals sjösystem

Debattartikel publicerad i tidningen Lands bilaga Lantbruk den 6:e mars 2019: https://www.landlantbruk.se/debatt/din-sjoutsikt-och-vattenverksamhetsratt-kan-tas-ifran-dig/

En byråkratisk tsunamivåg hotar Sverige. Vattenplanens negativa påverkan på landsbygden har hittills inte fått genomslag i rikstäckande TV och dagsmedia. Land Lantbruk har i flera sakliga och kritiska reportage granskat kampen om vattenregleringen i Örebro län.

Huvudmålet är där inte att förbättra miljön utan att skapa fria fiskvägar, men musslor och fisk dog ut efter bara några dagars torka. Svenska Naturskyddsföreningen är länsstyrelsens stora kapitalgivare och dödsbringare i dessa projekt. Hur har det kunnat bli möjligt att staten plötsligt kan angripa vårt kulturella riksarv och dödförklara det?

Extrema yttringar mot demokrati och äganderätt vill ytterligare i smyg driva igenom en dold agenda så att anläggningar som inte ursprungligen varit avsedda för elproduktion ska undantas från nationella planen och utraderas.

Den nationella planen för omprövning av den småskaliga vattenkraften tar sin början 1 januari 2019. All vattenverksamhet ska leva upp till modern miljörätt och villkor. Hela Sveriges strömmande insjövatten, tusentals vattenspeglar och sjösystem hotas att bli bortspolade i den byråkratiska tsunamin.

De fastighetsägare som inte agerar före 1 juli 2019 kommer att mista ägar- och vattenverksamhetsrätt. Det gäller att agera nu för att komma med i den nationella vattenplanen.

Oberoende av årstid kan situationen bli ödesdiger när skyddande dammluckor och dämningar är utrivna och sammanhängande våtmarker och grundvatten försvinner. Brandbekämpning blir omöjlig. Förra sommaren räddades Finnerödja av en enda kvarvarande damm från lågorna.

I klimatförändring är det inte bara vid 100-årsregn fara med snabbspolande gigantiska jättekrafter mot havet. Den kunskapen saknar uppenbart våra politiker som brister i långsiktigt klimattänkande.

Det är ödesdigert om länsstyrelsen ska få hålla i bödelsyxan och bestämma vilka åldriga kvarn och bruksmiljöer från knarrande trähjuls tid som får vara med i vattenplanen. Miljöbalken och kulturlagens portallagstiftning måste få väga tyngre än extremt sportfiske. Allmännyttans bästa måste respekteras inte särintressen. Tänk på att beslut alltid kan överklagas.

Sverige är det enda land i Europa som överlåter och för ner beslutsfattandet till aktivister, som skapat ett hemmagjort svenskt vattendirektiv. Detta medför att kulturhistoria och odlingslandskap med internationell turism demoleras till torrlagda månlandskap, trots EUs överstatliga vattendirektiv och landskapskonvention. EU har satt varningsflagg på Sverige. Övriga länder inom EU tar beslut om vattendirektivet på regeringsnivå.

Svenska statens byråkratiska snedtänk i vattenrätt skapar evig högkonjunktur för konsulter, domstolar, byråkrati, grävmaskinister och tjänstemän utan ansvar.

De utrivningsdrabbade i bondebygd får ett rent helvete och kan aldrig psykiskt eller ekonomiskt mäkta stå emot statlig krigsförklaring.

Göran Hartman,

Tiveden

Standard

DOMEN ÖVERKLAGAD.

Kammarkollegiet, Älvräddarna och Sportfiskarna har överklagat domslutet som lagligförklarade Silverforsens Kraftstation.
Länsstyrelsen i Värmland valde att inte gå vidare med överklagande trots att de utlovade det vid domstolsförhandlingen.
Nu återstår att se om de får prövningstillstånd hos
Mark- och miljööverdomstolen. Troligtvis har Länsstyrelsen tolkat den nya lagen rätt och sett utsikterna för att vinna målet som små.
Att Kammarkollegiet, Älvräddarna och Sportfiskarna gör gemensam sak är inte konstigt, främst av två skäl:
1. Prestige! Trots att denna Facebooksida och Silverforsens ägare är två helt skilda saker har Silverforsen på Facebook blivit en symbol för kampen mot det hat som präglar aktivisternas kampanj, och att vi lyckats vara en nagel i ögat på både fiskeaktivister och myndighetsaktivisterna.
2. Älvräddarna, Sportfiskarna och Kammarkollegiet är samma folk.
De har en gemensam agenda och konfererar flitigt med varandra. Att Kammarkollegiet är en viktig del av detta är behovet av ren och skär myndighetsmakt och möjliggörs av den entrism som tillåtits på myndigheten. Miljöenhetens tjänstemän är sedan länge avslöjade som “miljörörelsens” inbäddade jurister.
(Bilden visar den oheliga allians som ser som sin uppgift att utplåna svensk småskalig vattenkraft)

Bilden kan innehålla: 11 personer, personer som ler, personer som står

Gunnar Andersson, Bevara Silverforsens Kraftstation

 

Standard

Utrivning av dammar sker utan tillräcklig miljökonsekvensanalys och utan helhetssyn

10A6C6AF-B12A-4308-8C6B-E49ED90951B4

Nästan dagligen läser man om människors förtvivlan efter utrivning av dammar. Detta är inte bara ett skånskt problem utan finns över hela landet i varierande former.

http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/utrivning-av-dammar-sker-utan-tillracklig-miljokonsekvensanalys-och-utan-helhetssyn/

Mycket läsvärd artikel publicerad i Kristianstadsbladets bilaga Debatt av Sven Jensén, PhD i Ekologi tillika Ordf. i Skånes Hembygdsförbund.

Standard

Fler dammar behövs – inte färre

Sverige behöver fler dammar, inte utrivning av de vi har. Det är extra tydligt efter en extremt torr sommar med – återigen – sjunkande grundvattennivåer, förtorkade grödor och beteshagar, sinande brunnar, törstande djur och nödslakt.
Att då, som i Skåne och Örebro län, istället riva ut så många befintliga dammar som länsstyrelserna hinner innan den nya lagen träder i kraft vid kommande årsskifte framstår som tämligen oövertänkt.

Utrivningarna blir ännu konstigare när myndigheter, allt enligt rapport 62/1995 Sänkta och torrlagda sjöar från SMHI från år 1995, på många håll i landet redan på 1990-talet försökte återskapa våtmarker som förlorats genom utdikning och sjösänkning för att få ett rikare fågelliv, men också för att jämna ut och fördröja avrinningen och fånga upp en del växtnäringsämnen. Återskapande skedde/sker bl.a. genom fördämningar i vattendragen…

En viktig fråga som går långt djupare än de rena synintrycken och förstörda kulturmiljöer när månghundraåriga kvarnar och dämmen rivs är vad som händer med grundvattennivåerna.

Svaret är att grundvattnet sjunker i ett område runt dammen och hur stort det området är beror på många olika faktorer.
I Skåne har som bekant fastighetsägare med brunnar redan upplevt vad som händer när dammar rivs ut då deras brunnar torrlagts med resultat att länsstyrelsen tvingades ersätta detta.

En intressant fråga som blir därför vad som händer om utrivningen av dammen vid Skättiljunga och eventuellt sänkta grundvattennivåer kommer att påverka fastigheter i närheten med sättningar och liknande problem.
Men utrivning av dammar har många andra negativa effekter: Exempel är att dammar

  • minskar översvämningsrisker vid snösmältning och skyfall (om de regleras rätt)
  • minskar utflödet av organiska ämnen och tungmetaller i haven
  • utgör vatten- och dricksvattenreservoarer
  • renar vattnet på dess väg ner till grundvattnet
  • kan ge möjlighet till bevattning i torrperioder och hindra att vattendrag torrläggs om vattenuttag behövs för odling och djur
  • behövs också för att säkra vattentillgång för släckning av bränder, jämför gamla branddammar.

Och om dammar rivs ut försvinner självfallet dessa positiva effekter.
Vi efterlyser mer tvärvetenskapliga analyser och utvärderingar innan dammar rivs ut, speciellt då det nu verkar som om enbart en faktor – ”fiskvandring” – är avgörande i nuläge och detta kan lösas på helt andra konstruktiva sätt.
Återigen: Sverige fler dammar, definitivt inte färre.

Standard