Fakta & Statistik

UTRIVNING AV VATTENDAMMAR, KONSEKVENSER


I Sverige finns ca 10 000 dammar, varav drygt 2 000 har fungerande kraftverk

Vissa organisationer och privatpersoner kräver utrivning av dammar, företrädesvis dammar med små vattenkraftverk, utan att känna till konsekvenserna.
Vad händer när man river ut dammar som funnits under lång tid?
Här är några konsekvenser.

Negativa
Miljön
• En biologisk mångfald som byggts upp under lång tid skadas
• Övergödande partiklar som fosfor och kväve som samlats i dammens sediment transporteras nedåt i vattendraget
• Grundvattnet i närområdet sjunker
• Under flera år kommer platsen att vara ett dyigt område med dålig lukt
• Fisk som är anpassad till lugnvatten försvinner
• En våtmark försvinner
• En häckningsplats för sjöfågel försvinner

Samhället
• Ett vattenområde för fiske av lugnvattenfisk går förlorat
• En plats för vattenförsörjning till brandkåren går förlorad
• Vattenuttag för jordbruket, när fördelarna överstiger nackdelarna
• Ett rekreationsområde går förlorat, bl a badmöjligheter och båtturer
• Förutsättningarna att nå klimatmålen försämras
• Dammens som dämpande faktor vid skyfall går förlorad
• Arbetstillfällen går förlorade (kraftverksdamm)

Närboende
• Bryggor hamnar på land
• Kringboende förlorar vattenutsikt
• Närliggande bostadsfastigheter förlorar värde

Elproduktion
• En hållbar elproduktion med minimala utsläpp reduceras (kraftverksdamm)
• 100 procent förnybar elproduktion till år 2040 försvåras

Kulturhistoria
• Många av dammarna är levande bevis på vår tidiga industrihistoria

Positiva

• Lax och öring får ökade vandringsmöjligheter. Om vandrande lax och öring förekommer i aktuellt vattendrag
• Ev ökad biologisk mångfald

Om ändå utrivningar anses motiverade bör man i fösta hand riva de dammar som saknar produktionsanläggningar

Inställning till vattenkraft   SVERIGE

Källa: Som-rapport 2017-1

Mycket positiv                     54%

Ganska positiv                   29%

Varken eller                       8%

Ganska negativ                 2%

Mycket negativ                 1%

Ingen Uppfattning             6%

Elförsörjning månadsvis

Månatlig elförsörjning och användning i GWh 2020, preliminära uppgifter enligt SNI 2007

Tolvmånadersperiod
maj 2019–jun 2020 maj 2020–jun 2021 Förändring %
Tillförsel
Produktion inom landet 164 001 159 418 ‑2,8
Vattenkraft (inkl, pumpkraft), netto 68 394  71 411 4,40
Vindkraft 24 373 25 224 3,50
Solkraft (nätansluten)[1]                 646          957 48,10
Kärnkraft (kondens), netto 56 980 47 736 ‑16,2
Konventionell värmekraft, netto 13 606 14 093 3,60
mottryck, industriellt 6 471 6 122 ‑5,4
mottryck, kraftvärmeverk[2] 6 118 6 956 13,70
kondens 1 011 997 ‑1,4
gasturbin m,m, 7 16 121,80
Bruttoöverföring till Sverige inkl, transitering (import)[3] 9 575 12 281 28,30
SUMMA TILLFÖRSEL 173 576 171 700 ‑1,1
Användning
Bruttoöverföring från Sverige inkl, transitering (export)[3] 36 184 34 728 ‑4,0
Förbrukning inom landet 137 393 136 972 ‑0,3
Mineralutvinning och tillverkning (SNI 05-33) 48 172 48 143 ‑0,1
El-, gas-, värme- och vattenverk (SNI 35 och 36)[4] 3 931 3 672 ‑6,6
Järn- och spårvägar, busstrafik (SNI49) 2 708 2 648 ‑2,2
Bostäder, service m,m, 73 693 72 812 ‑1,2
Bostäder, service m,m,, temperaturkorrigerat[5] 77 065 75 544 ‑2,0
Förluster 8 889 9 697 9,10
stamnätsförluster 3 523 4 081 15,80
övriga förluster[6] 5 366 5 614 4,60
SUMMA ANVÄNDNING 173 576 171 700 ‑1,1

1) Inklusive dieselkraftverk

2) Redovisningen av bruttoöverföring till Sverige (import) och från Sverige (export) har ändrats i enlighet med utrikeshandelsstatistiken. Ändringen har gjorts från och med januari 2007 och bakåt för åren 2005 och 2006.

3) Exklusive egenförbrukning i kraftstationer.

4) Bostäder, service med mera framkommer beräkningsmässigt som restpost. De temperaturkorrigerade värdena är korrigerade för effekten av utetemperaturens avvikelser från periodens “normaltemperatur”.

Preliminär statistik för 2020, jämfört med föregående år resp. för 10 år sedan:

År 2010 År 2018 År 2019 År 2020 Förändring
TWh TWh TWh TWh från 2019
Vattenkraft 66,8 61,8 64,6 71,2 10,2%
Vindkraft 3,5 16,6 19,9 27,6 38,7%
Kärnkraft 55,6 65,8 64,3 47,3 -26,4%
Solkraft 0,0 0,4 0,5 0,8 60,0%
Värmekraft 19,1 15,0 15,6 12,7 -18,6%
Produktion inom landet 145,0 159,6 164,9 159,6 -3,2%
Import 14,9 12,2 9,1 11,8 29,7%
Summa tillförsel 159,9 171,8 174,0 171,4 -1,5%
Export 12,8 29,4 35,2 36,8 4,5%
Förbrukning inom landet 147,1 142,4 138,8 134,6 -3,0%
Import/Export -2,1 17,2 26,1 25,0

Källa: SCB samt Energimyndigheten Prognos  tillförsel Solkraft

Koldioxidtabell