Fakta & Statistik

UTRIVNING AV VATTENDAMMAR, KONSEKVENSER


I Sverige finns ca 10 000 dammar, varav drygt 2 000 har fungerande kraftverk

Vissa organisationer och privatpersoner kräver utrivning av dammar, företrädesvis dammar med små vattenkraftverk, utan att känna till konsekvenserna.
Vad händer när man river ut dammar som funnits under lång tid?
Här är några konsekvenser.

Negativa
Miljön
• En biologisk mångfald som byggts upp under lång tid skadas
• Övergödande partiklar som fosfor och kväve som samlats i dammens sediment transporteras nedåt i vattendraget
• Grundvattnet i närområdet sjunker
• Under flera år kommer platsen att vara ett dyigt område med dålig lukt
• Fisk som är anpassad till lugnvatten försvinner
• En våtmark försvinner
• En häckningsplats för sjöfågel försvinner

Samhället
• Ett vattenområde för fiske av lugnvattenfisk går förlorat
• En plats för vattenförsörjning till brandkåren går förlorad
• Vattenuttag för jordbruket, när fördelarna överstiger nackdelarna
• Ett rekreationsområde går förlorat, bl a badmöjligheter och båtturer
• Förutsättningarna att nå klimatmålen försämras
• Dammens som dämpande faktor vid skyfall går förlorad
• Arbetstillfällen går förlorade (kraftverksdamm)

Närboende
• Bryggor hamnar på land
• Kringboende förlorar vattenutsikt
• Närliggande bostadsfastigheter förlorar värde

Elproduktion
• En hållbar elproduktion med minimala utsläpp reduceras (kraftverksdamm)
• 100 procent förnybar elproduktion till år 2040 försvåras

Kulturhistoria
• Många av dammarna är levande bevis på vår tidiga industrihistoria

Positiva

• Lax och öring får ökade vandringsmöjligheter. Om vandrande lax och öring förekommer i aktuellt vattendrag
• Ev ökad biologisk mångfald

Om ändå utrivningar anses motiverade bör man i fösta hand riva de dammar som saknar produktionsanläggningar

 

Inställning till vattenkraft   SVERIGE

Källa: Som-rapport 2017-1

Mycket positiv                     54%

Ganska positiv                   29%

Varken eller                       8%

Ganska negativ                 2%

Mycket negativ                 1%

Ingen Uppfattning             6%

Elförsörjning månadsvis

Preliminära uppgifter enligt SNI 2007

Månadsvärde Tolvmånadersperiod
jul 19 jul 19 Föränd-
ring %
aug 2018–
jul 2018
aug 2018–
jul 2019
Föränd-
ring %
Tillförsel
Produktion inom landet 9 973 11 924 19,6 159 422 161 757 1,5
Vattenkraft (inkl, pumpkraft), netto 3 142 4 950 57,6 66 604 61 253 ‑8,0
Vindkraft 653 1 055 61,7 15 665 19 980 27,5
Kärnkraft (kondens), netto 5 403 5 036 ‑6,8 62 581 64 557 3,2
Konventionell värmekraft, netto 775 882 13,8 14 572 15 966 9,6
mottryck, industriellt 486 576 18,6 5 888 6 424 9,1
mottryck, kraftvärmeverk[1] 184 191 3,4 7 720 8 694 12,6
kondens 105 115 9,1 955 839 ‑12,2
gasturbin m.m. 0 0 11,1 10 10 6,7
Bruttoöverföring till Sverige inkl. transitering (import)[2] 1 163 669 ‑42,5 12 561 9 932 ‑20,9
SUMMA TILLFÖRSEL 11 136 12 593 13,1 171 983 171 687 ‑0,2
Användning
Bruttoöverföring från Sverige inkl. transitering (export)[2] 2 283 3 598 57,6 29 836 32 976 10,5
Förbrukning inom landet 8 853 8 994 1,6 142 146 138 713 ‑2,4
Mineralutvinning och tillverkning (SNI 05–33) 3 785 3 731 ‑1,4 50 720 49 372 ‑2,7
El-, gas-, värme- och vattenverk (SNI 35 och 36)[3] 219 206 ‑5,9 3 792 3 604 ‑5,0
Järn- och spårvägar, busstrafik (SNI49) 199 199 0,0 2 943 2 888 ‑1,9
Bostäder, service m.m.[4] 4 102 4 217 2,8 73 407 72 074 ‑1,8
Bostäder, service m.m., temperatur-
korrigerat[4]
4 289 4 145 ‑3,4 74 973 74 616 ‑0,5
Förluster 548 641 17,0 11 284 10 775 ‑4,5
stamnätsförluster 190 279 46,8 3 358 3 262 ‑2,9
övriga förluster 358 362 1,1 7 927 7 513 ‑5,2
SUMMA ANVÄNDNING 11 136 12 593 13,1 171 983 171 687 ‑0,2
Månadsvärde Tolvmånadersperiod
jul 19 jul 19 Föränd-
ring %
aug 2018–
jul 2018
aug 2018–
jul 2019
Föränd-
ring %
Tillförsel
Produktion inom landet 9 973 11 924 19,6 159 422 161 757 1,5
Vattenkraft (inkl, pumpkraft), netto 3 142 4 950 57,6 66 604 61 253 ‑8,0
Vindkraft 653 1 055 61,7 15 665 19 980 27,5
Kärnkraft (kondens), netto 5 403 5 036 ‑6,8 62 581 64 557 3,2
Konventionell värmekraft, netto 775 882 13,8 14 572 15 966 9,6
mottryck, industriellt 486 576 18,6 5 888 6 424 9,1
mottryck, kraftvärmeverk[1] 184 191 3,4 7 720 8 694 12,6
kondens 105 115 9,1 955 839 ‑12,2
gasturbin m.m. 0 0 11,1 10 10 6,7
Bruttoöverföring till Sverige inkl. transitering (import)[2] 1 163 669 ‑42,5 12 561 9 932 ‑20,9
SUMMA TILLFÖRSEL 11 136 12 593 13,1 171 983 171 687 ‑0,2
Användning
Bruttoöverföring från Sverige inkl. transitering (export)[2] 2 283 3 598 57,6 29 836 32 976 10,5
Förbrukning inom landet 8 853 8 994 1,6 142 146 138 713 ‑2,4
Mineralutvinning och tillverkning (SNI 05–33) 3 785 3 731 ‑1,4 50 720 49 372 ‑2,7
El-, gas-, värme- och vattenverk (SNI 35 och 36)[3] 219 206 ‑5,9 3 792 3 604 ‑5,0
Järn- och spårvägar, busstrafik (SNI49) 199 199 0,0 2 943 2 888 ‑1,9
Bostäder, service m.m.[4] 4 102 4 217 2,8 73 407 72 074 ‑1,8
Bostäder, service m.m., temperatur-
korrigerat[4]
4 289 4 145 ‑3,4 74 973 74 616 ‑0,5
Förluster 548 641 17,0 11 284 10 775 ‑4,5
stamnätsförluster 190 279 46,8 3 358 3 262 ‑2,9
övriga förluster 358 362 1,1 7 927 7 513 ‑5,2
SUMMA ANVÄNDNING 11 136 12 593 13,1 171 983 171 687 ‑0,2

1) Inklusive dieselkraftverk

2) Redovisningen av bruttoöverföring till Sverige (import) och från Sverige (export) har ändrats i enlighet med utrikeshandelsstatistiken. Ändringen har gjorts från och med januari 2007 och bakåt för åren 2005 och 2006.

3) Exklusive egenförbrukning i kraftstationer.

4) Bostäder, service med mera framkommer beräkningsmässigt som restpost. De temperaturkorrigerade värdena är korrigerade för effekten av utetemperaturens avvikelser från periodens “normaltemperatur”.

Preliminär elstatistik för 2017, jämfört med föregående år resp. för 10 år sedan:

År 2007 År 2016 År 2017 Ändring
TWh TWh TWh från år 2016
Vattenkraft 65,6 61,7 64,1 3,9%
Vindkraft 1,4 15,5 17,6 13,5%
Kärnkraft 64,3 60,5 63,0 4,1%
Solkraft 0,0 0,1 0,2 38,0%
Övrig värmekraft 13,7 14,6 14,7 0,7%
Elproduktion totalt 145,0 152,5 159,6 4,6%
Netto Import (+) /Export (-) 1,3 -11,7 -18,6
Total inhemsk elanvändning -146,3 -140,8 140,7 -0,2%
Temperaturkorrigerad elanvändning -148,8 -142,6 142,6 0,0%
Andel förnybart, % 53,7 58,0 58,0
Andel fossilt, % 2,7 2,2 2,3

Källa: SCB

Koldioxidtabell